Kan man vinna val på forskningsfrågor?

Posted on 20 september, 2013

1


Svenskt Näringsliv hade 19 sept trummat ihop till ett imponerande skådespel kring frågeställningen om forskningens betydelse med rubriken ”Man kan vinna val på forskningsfrågor”. (Not *)

Det lovvärda initiativet samlade till ett seminarium om ”den fråga där väljarna är mest missförstådda av politikerna”.

Storföretagsledarna Leif Johansson (tidigare Volvo nu Ericsson och Astra Seneca) och Håkan Mogren (tidigare Investor nu mm) anförde tonen och därmed försvann småföretagen, den grupp som sannolikt står för huvuddelen av näringslivets forskning och utveckling.

Som vi vet är det ofta enskilda uppfinnare med små företag som står för avgörande innovationer. Naturligtvis finns det undantag såsom mobilen. Den utvecklades av Ericssonanställda som tvingades fly storföretaget till en källarlokal där denna framgångssaga tog form.

Folket anser att forskningspolitiken är viktig för Sveriges framtida välstånd. Men politikerna feltolkar folkopinionen och prioriterar ner forskningsfrågorna.

Närvarande politiker var Ibrahim Baylan (S) skolminister 2004–2006, och Acko Ankarberg Johansson (KD) med förflutet som kommunalråd i Jönköping. Ankarberg visade sig möjligen vara exempel på just det som seminariet handlade om.

”Jag undrar om väljare är lika positiva till forskning om de vet var 3 miljarder tas från?”

Tycks det inte som att hon i ett enda slag underskattar väljarnas intelligens och förmåga att prioritera. Hur som helst visar hennes kommentar att hon inte riktigt tror på betydelsen av forskning.

Baylan tog upp att som politiker är det viktigt att lyfta kontrasten och konflikten. Dvs där man är oliktänkande. Det kan ses som ett spel och en strategi om man ständigt i alla lägen ska ifrågasätta motståndarens motiv och förslag. Men det finns också många beslut som tas i konsensus.

Man var rörande eniga om att forskningsfrågan och kunskapsbildningen måste lyftas till en ny nivå för att ta Sverige ur den kris vi hamnat i. På efterkälke i snart sagt alla utbildnings- och forskningsområden.
Från topp till strykklass i Norden och från internationell förebild till omsprungen av allt fler.

Håkan Mogren anser det nödvändigt att stimulera unga till att intressera sig för de naturvetenskapliga ämnena.
Ja, problemet är mer omfattande än så. Det måste finnas lärare som kan ta tillvara på elevens nyfikenhet och det måste vara en stabil skola på armlängds avstånd från riskkapital. Den tuggan är svårsmält och här kommer det att ta tid att återupprätta läraryrket.

I detta seminarium likställer man forskning med naturvetenskap och denna attityd har lett till att humaniora nu är näst intill utrotad i Sverige under Alliansen.
Humanioran kan studera, forska på och förbereda människan för all den teknik, nya pedagogiska situationer, vårdens behov och de mångkulturella samhällen som vi nu behöver lära oss att hantera på gynnsamma sätt. Denna problematik skymtade inte under seminariet. Enbart behov av ingenjörer. Ett sådant avgränsat synsätt uppfattar jag som aningslöst.

Seminariet var ett initiativ som blev till ett utspel. Den lilla skriften ”Feltolkad opinion” (red. Emil Görnerup) gav en del siffror och staplar men givet endast 31 % svarsfrekvens från riksdagens politiker så blir resultatet som presenteras inte särskilt vetenskapligt.
Terminologin blev också otydlig. Möjligen utifrån bristande kunskap om kriterierna för vetenskaplig metod?
Flera ord flög i luften som hade behövt särskiljas och förklaras.

Varför skulle det ställas sådana krav här? Jo därför att frågan gällde just vetenskap, den slags forskning som är underställd kvalitetskrav.

Baylan knep poäng då han sa att:

för att detta område ska prioriteras måste det föras upp på statsministernivå.

Den enda som pratat forskning och lovat medel till humanioran är utbildningsminister Jan Björklund. Men det löftet hölls inte. Tvärtom drabbades den sektorn (Estetiska ämnen och humaniora) av sådana nedskärningar att eleverna inte längre har lärare på sina lektioner än mindre handledning till forskning.

En deltagare lyfte frågan om betydelse av kultur och konst. Mogren svarade att den dörren behövde han inte övertygas om.
Men då återkommer vi till att ord inte räcker endast konkret handling.

Håkan Mogren gav utfästelse till att vilja samlas till en think tank om denna frågeställningen kring hur forskning och utbildning ska lyftas.

Man måste tacka Svenskt Näringsliv för initiativet. Ett första steg som skulle kunna leda till nya steg. Om viljan finns … Tyvärr ser jag inte den politiska viljan.

Börje Peratt

Demokraterna: ”Man kan vinna val på forskningsfrågor

*Not citattecken utan att redovisa vem som sagt det och utan utropstecken.

Annonser
Posted in: Vetenskap