Ödesval och populism

Posted on 28 juli, 2014

1


Vi står inför ett kommande val då politiker ska tillsättas för att inte bara lösa problem utan att också presentera visioner inför framtiden. Vi står sannolikt inför ett ödesval vilket gör beslutet än svårare.

Med en mångfald av problem inte bara i vårt samhälle utan i Europa och världen blir det omöjligt att följa med allt som händer och ännu svårare att bilda sig en helhetsuppfattning. Vi tvingas till förenklingar, tar intuitiva beslut och försöker få till ett sammanhang. Men hur kan vi lita på dessa slutsatser? Hur många följer magkänslans opålitlighet och fördomars förenklingar? Hur stark är integriteten och hur ofta följer vi John?

Jag håller med både SD och V om deras kritik av EU. Men är deras synsätt fel bara för att de kommer från fel håll? Om svensk politik inte lyckas presenterar ett trovärdigt alternativ (vilket är för sent till valdagen 2014) tror jag både V och SD går fram med stora kliv i kommande val.

Många som håller på EU gör det för att de menar att EU underlättar rörligheten men det är en myt. Rörligheten inom Europa har aldrig varit ett problem. Svenskar har innan EU haft lätt att få jobb och kunnat utbilda sig både inom och utanför Europa. Inte minst i icke EU-landet Norge. Så visionen om ett öppet Europa blir i det hänseendet som att slå in öppna dörrar.

Däremot har den fria rörligheten inom EU givit flera problem. Jag anser att den romska tiggeriinvasionen hanteras fel i Sverige. Med argument som att ”fattigdom går inte att utrota” ska vi acceptera att utsatta människor sover på gator, uträttar sina behov var som helst och sitter med tiggarburkar vid tätpasserade platser. Detta är ett omänskligt liv och ett svårt nederlag för ett civiliserat samhälle. I Sverige kallas kritik mot detta för rasism. Så fort en kulturgrupp gör något som inte rimmar med våra värderingar får populismen fart och kallar det rasism. Motsvarande beteende såg vi tidigare vid kritiken av hedersvåld och tvångsgifte av barn och unga. Det tar årtionden för vissa att inse vad som är vad. Och Sverige är oftast senfärdiga med lagstiftning. (Sist i Norden med rösträtt till kvinnor.)

Israel-Palestina krisen är ett problem som är så komplicerat att det blir svårt att ta ensidig ställning. Det är hemskt med Israels apartheid, ockupation och våld mot oskyldiga och mot det är det lätt att ta position. Det israeliska angreppet på Ghaza sommaren 2014 är bara ett i raden av oförlåtliga och oproportionerliga övergrepp. Men det finns också en annan sida av myntet och det är att den politik som Hamas för (framröstad av det palestinska folket) syftar till att utrota Israel och dess folk.

Den konservativa islamistiska linjen utgör också en kränkning av kvinnors och barns rättigheter hos det egna folket. Sharia är mänsklighetens helvete på jorden och när muslimer bildar nya stater tycks detta stå högst på dagordningen. I alla händelser startar här ofta inre stridigheter.

I detta avseende är de judiska kulturen avsevärt mer sekulär och jämställd och med en demokratisk grundsyn oavsett hur primitiv den blivit. Samtidigt kan jag förstå den polarisering som ägt rum hos de palestinska folket som vill befria sig från sin förtryckare.
Våldet har passerat försoningssamtal. Nu måste en lösning till. För några år sedan sa den finske diplomaten Martti Ahtisaari att man skulle låsa in parterna i ett rum och tvinga dem komma fram till en lösning.

Egentligen borde kloka israeler och palestinier i samverkan med FN presentera två lösningar som båda folken får rösta på och sedan ska den vinnande lösningen genomföras av en israelisk palestinsk vald paraplyregering. De får ett antal områden som de kan enas om och av de som återstår får de diskutera ihop sig eller dela upp lika många var som de få ta egna beslut om som motparten måste acceptera. Ge och ta. Samtliga i en sådan regering skulle komma att riskera livet så dessa risker måste också undanröjas med en rad tilltänkta ersättare. Extremisterna ska aldrig få vinna som de hitintills har gjort.

Svenskar är bra på att bry sig om människor långt borta

Mer näraliggande svårigheter tycks bli alltför påträngande och utmanande och i själva verket varken orkar eller hinner man utföra det som man innerst inne av samvetsskäl kräver av sig själv.
En konsekvens av detta blir att tjänstemän som ska effektuera politikernas beslut springer vilse och går in i väggen. De får inte vare sig vägledning eller tillräckligt med resurser och resultatet blir att de endast kan släcka de värsta bränderna. Det är mycket tydligt inom socialtjänsten och vården.

Misskötseln av skolan ska vi inte tala om. Alliansens lekstuga i utbildningsväsendet och utförsäljning av bärande samhällspelare har grävt djupa sår inte bara i kompetens utan också i tryggheten.

Mitt upp i detta så engagerar sig folk i flygavgasernas spår på himlen och har fått för sig att dessa handlar om avsiktlig kemisk besprutning. Kanske har de rätt men jag ser det bara som en avledningsmanöver. Ska man vara lite konspiratorisk så kan den idén vara ett påhitt för att få de mest högljudda alternativisterna att stirra mot himlen istället för att rikta blicken på de verkliga problemen. Jo det är lättare att bli förbannad på moln än att fördjupa sig i problem som ligger närmare inpå. Miljöpåverkan som sannolikt är avsevärt farligare än bränsleavgaser 10 000 meter upp i atmosfären. Återigen jag kan ha fel om detta men ingenting av det man presenterat har övertygat mig om att det skulle vara en avsiktlig miljöförstöring av globalt mått.

Det naturliga vid svåra ställningstagande kan vara att gripa tag i ett halmstrå av sanning som man kan tycka är betydelsefullt och sedan försvara det beslutet utan att granska vad det faktiskt innebär. Vi orkar inte sätta oss in i allt.

EU urtåget

Det som oroar mig är det som pågår inom EU. En smygande omvandling som reducerar våra mest naturliga rättigheter och samtidigt får svåra konsekvenser för framtida överlevnad. EU ger stöd för miljardforskning som innebär en medicinsk manipulation och där man ser människan som maskin.

EU har förbjudit medicinalväxter men givit stöd till kemisk besprutning som orsakat bidöd och som nu orsakar fågeldöd.

EU ger stöd för GMO som för alltid förändrar DNA och påverkar genetiken.

EU har fridlyst en av de värsta skadedjuren i modern tid och den kinesiska mellanskarven har vuxit med en kvartsmiljon exemplar som under en tioårsperiod har utplånat fiskpopulationer i alla Nordens vatten och medverkat till den övergödning som förstör Östersjön med tillväxt av giftalger. Detta får till följd att våra vatten omvandlas och de vita öar vi ser är bara toppen på isberget. Detta är reella problem som seriösa forskare har presenterat. Men myndigheter i Norden styrda av EU ignorerar detta och demoraliserade tjänstemän och ”experter” kan skylla på EU då katastrofen är fulländad. Fiskeflottans upptag har minskat med motsvarande mellanskarvens fångster. Och numer importerar Sverige fisk samtidigt som en av våra huvudnäringar stryker på foten.

I Sverige är det ”Havsverket” (ansvarig för Naturvård, Fisk och miljö), som har ersatt plikten att rädda vår natur och vårt folk med att lydigt följa EU direktiv och ornitologers krav på att skydda miljöförstörelsen. Ja ornitologernas förbund har en stol del i katastrofen. Visst är det märkligt.

Å andra sidan genomför EU´s lagstiftning vissa generella förenklingar som att företag inte får ta betalt för kundtjänst. Hurra! … men varför får det mig att tänka på de goda saker som Hitler lätt genomföra såsom autobahns där han sedan kunde sätta in sin snabbrörliga armé. En effektivare svensk riksdag ska kunna snabba på sådan självklar lagstiftning som storebror nu tvingar fram. I dessa tider där effektivitet och resultat mäts och granskas kan det vara dags att sätta regering och riksdag under lupp. Javisst ja det är ju den kritiska journalistikens uppgift. Vad har hänt där? Nedlagda media och allt färre verksamma och avlönade journalister.

Vi har nu fått ett beroendeförhållande till EU som vid en framtida kris kan fördela livsmedel då vi inte längre förmår producera. Vi är på väg mot en centralstyrning som försvårar egenförsörjning och lokalt uppbyggd civil beredskap. Vi är sakta men säkert på väg in i ett lydstatsförhållande. Därför är detta val ett ödesval.

Swexit
Problemet med EU är avsevärt större än de miljarder vi förlorar varje år på att vara med. I Storbritannien har man nu myntat ”Brexit” – Brittiskt uttåg ur EU. Motsvarande i Sverige skulle vara ”Swexit”. Sverige skulle omedelbart få miljarder att ta hand om våra egna problem och lösa dem med eget förstånd och ansvar som man gör i Norge och på Island.

Ett svårt nederlag för vårt samhälle är att det i Sverige varje dag begås fyra självmord bland barn som givit upp. Det är ett allvarligt tecken på ett samhälle i kris.

Börje Peratt

Annonser