Bonnierkoncernens mediediktatur behöver alternativ

Posted on 19 november, 2019

3


Hydra alla2.jpg
I arbetet med dokumentärerna om Erik Enby, första filmen ”Läkaren som vägrade ge upp” (Streama Vimeo) och uppföljaren ”Sista striden” blir det allt tydligare hur Bonnierkoncernen undergrävt inte bara mediesverige utan Sverige i stort.

Hydrans bläckfiskliknande tentakler har genom förföljelsen av Dr Erik Enby visat upp hur illa det står till med yttrandefriheten, demokratin och rättvisan i Sverige.

Bilden lär ha tagits av Peter Olausson men här i en skärmdump från Facebook.

Antihumanismens motsvarighet till Hitlerjugend hittar vi i föreningarna ”Vetenskap och Folkbildning” (VoF) och Förbundet (Anti)humanisterna. Dessa systerföreningar och särskilt Dan Larhammar har haft fritt fram att publicera sig i Bonniertidningarna; Expressen, GT och Dagens Nyheter med flera och de styr över valda artiklar på Wikipedia. Härifrån har också förföljelsen av Dr Erik Enby fått ett kränkande och respektlöst uttryck.

I arbetet med dokumentären Sista striden har grävandet efter fakta tydliggjort ett antal grova juridisk felaktigheter. Det visade sig att ett rättshaveri, baserat på mängder av felaktigheter, stal Erik Enbys läkarlegitimation.

Till att börja med hade preskriptionstiden gått ut och den anmälan borde egentligen ha kastats i papperskorgen. Nu ligger den till grund för klarläggande av hur det står till i hydrans Sverige.

Varför uppmärksammas inte detta justitiemord och dokumentärerna om Dr Erik Enby mer i svenska medier kan man fråga sig? Jo sannolikt därför att det finns ett starkt intresse att förbjuda sådana hälsobringande metoder som Dr Erik Enby använder. Men framför allt att Bonnierkoncernen har intressen i läkemedelsindustrin och Bonnierkoncernen äger i stort sett all slags press i Sverige och kontrollerar även film och TV.

I jakten på självständiga medier och kritiker av detta Bonnierkonglomerat hittar jag två poler som sticker ut. Den ena är en artikel i vänstertidningen Proletären, Bonnierimperiet och makten över tanken (2010). Ett annat exempel är Jimmi Åkessons (SD) vilja att synliggöra Bonniers allsmäktighet i en tråd på Flashback där Åkesson refererar till en artikel på Fria Tider som betecknas som en invandrarkritisk yttersta-höger-publikation.

SDs kritik mot Bonnier luktar antisemitism vilket blir besvärande även för den som håller med om kritiken mot Bonnier.

Finns det då något utrymme för en balanserad ”mitt i” diskussion om Bonniers  makt över tankens frihet. Bonnier köpte för inte så länge sedan upp Mittmedia vilket innebär att de också äger alla lokala nyhetstidningar. Att någon där skulle andas kritik av Bonniermakten är som att skära av sin egen födkrok.

Sedan har vi det här med Guldspaden och ”Grävande journalister”. Ja där borde det väl finnas ett utrymme för att granska Mediesverige. Eftersom Bonnier har ett omfattande intresse i denna premierande verksamhet blir det tyvärr också ofta till låtsasundersökande journalistik.

Det låter ju annars bra att Stieg Larssons Stiftelsen, SVT och TV4 är huvudsponsorer för Grävande journalister. Men i praktiken äger Bonnier även kontrollen över dess utmärkelser då också Stieg Larssons Stiftelsen är djupt förankrad i Bonnier, TV4 har tills nyligen ägts av Bonnier och SVT är, om inte styrt av Bonnier och antihumanisterna, så i alla fall under deras starka inflytande.

Stora Journalistpriset initierat av Lukas Bonnier och idag med Jonas Bonnier som ordförande, är det en garant för ojävigt och fritt tänkande? Nä knappast, det är ett sätt att hålla Public Service och andra lydiga riksmedier under armarna och inte sällan tilldelar man sina egna utmärkelsen. Det håller långt ifrån integriteten som gäller Pulitzerpriset.

Det står klart att Bonnierkoncernens olika företag har omfattande statligt ekonomiskt stöd.

”Bonnier får inte bara en stor del av sin bokutgivning finansierad med skattemedel via det kontroversiella litteraturstödet. Familjekoncernen styr dessutom inköpslistorna på ett stort antal kommunala bibliotek genom nätbokhandeln Adlibris.”

Bonnier äger Svensk Filmindustri och har påverkan på filmproduktion och filmfestivaler som Göteborgs Filmfestival. Inte så konstigt att ”Läkaren som vägrade ge upp” inte fick plats där.

Det kan låta som en utopi men Sveriges medielandskap behöver breddas och få fristående alternativ. Och vi behöver en fristående yrkesgrupp av journalister. Nu sjunker nyrekryteringen katastrofalt då allt färre ser en framtid i yrket.

Vi är några få som kan betrakta oss som fria och oberoende journalister och där jag står, varken till vänster eller till höger, är det ganska snålt om den fria tanken.

Det är ganska provocerande att antihumanisterna har ett förlag som kallas ”Fri Tanke” och som genom Dan Larhammar och undergrävande entrism är djupt insyltat i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Naturligtvis ingår numer KVA i denna hydra.

Jag skulle gärna göra en intervju med Carl-Johan Bonnier, styrelseordförande i Bonnier och styrelseledamot i Expressen som ledde förföljelsen av Dr Erik Enby. Tror någon att CJB ställer upp?

Börje Peratt