För att förstå dagens alternativa höger, vit makt och ideologiska bakgrund kan vi backa till 1400-talsfilosofen Niccolò Machiavelli (född 3 maj 1469 i Florens, Italien, död 21 juni 1527).
Machiavellis påverkan på några av den moderna historiens värsta despoter har stor betydelse.
Fascismens grundare ”IL Duce” som kom att leda Italien under andra världskriget, Benito Mussolini (född 29 juli 1883, arkebuserad 28 april 1945) betraktade ”Fursten” som sin ”högsta guide i statsmannaskap”. Med ”Fursten” som ideal utvecklade Mussolini den fascistiska ideologi som kom att kasta in Italien i dess egen undergång.
Tysklands diktator under andra världskriget, Adolf Hitler (född 20 april 1889 i nuvarande Österrike, självmord 30 april 1945 i Berlin, Tyskland) beundrade Mussolini och tog efter honom i många avseenden då han hittade på Nationalsocialismen och skrev Mein Kampf. Hitler mötte sedan motsvarande öde som Mussolini, landet i ruiner och våldsam död.
Som ideologisk avstamp har båda dessa således 1400-tals filosofen Niccolò Machiavellis studie i historiska furstars ledarskap sammanflätat med kommentarer och analyser. Det är lätt att dra slutsatsen att bokens syfte är: ”att vägleda framtida härskare till att bygga en stark stat.” Det är ett manual som beskriver hur en despotisk furste i sin amoral och grymhet kan bygga en stark stat vilket kräver en förmåga att vara pragmatisk, även i moraliska frågor. I detta är makten helt beroende av styrka, våld och förmåga att överlista motståndaren.
Läser man Fursten finner man prov på eftertänksamhet och alternativa beteenden. Det ger inte självklart stöd för de våldsmekanismer som styrde Hitler och Mussolini.
Jag vill göra Italien stort, respekterat och fruktat. (Mussolini 1925)
Vi känner igen retoriken i Trumps ”Gör Amerika stort igen”. En kommentar till detta är att alla Trumps manövrer i stort sett har förminskat USA i världens ögon.
Det har diskuterats huruvida Machiavelli ger stöd till despotismen eller beskriver ett fenomen för att ge kunskapsbildning för dem som vill ifrågasätta despoters maktutövning. Alldeles oavsett så kan Fursten utnyttjas både för diktatorns utbildning och granskande kritiker.
Machiavelli beskrev dåtidens furstars och deras taktik att nå och vidmakthålla makt. Machiavelli framställer det med reflektioner som Mussolini sannolikt inte hade intellektuella resurser att förstå. Skulle Mussolini någonsin ha analyserat sig själv skulle han knappast har erkänt sina tillkortakommanden och brister. En av hans tio regler var att ”Mussolini har alltid rätt”. Sagt utan självironi.
Mussolini har inspirerats av formuleringar från Fursten som i detalj återspeglar hans hängivenhet till ”sitt Machiavelliska arv”. Fursten Kapitel 6: … Man erövrar med vapen, kunnighet och målmedvetenhet..,
Antingen ger man oss makten eller så marscherar vi mot Rom för att ta den! (Mussolini 1922)
Mussolini och Hitler kan betraktas som två av många exempel på driftiga män som är framåt i handling men med ett ursprung i aggression, hämnd och hat. När Hitler höll tal till byggnadsarbetare i Berchtesgaden 20 maj 1937 uttryckte han sig på följande vis:
Vissa säger: ”Du är en drömmare!” då svarar jag ”Och du en idiot!”… Jag har alltid trott på att Tyskland skulle bli mäktigt igen men då sade de till mig: ”Du är en narr!”. Jag har alltid trott på Tysklands återuppståndelse men de sa att jag var vansinnig. Jag pekade ut färdvägen till att besegra den ekonomiska krisen men de sade att det var en utopi. .. Jag hade rätt och jag kommer att få rätt i framtiden!
I en beteendeanalys gled såväl Hitler som Mussolini över i ett riskfyllt ”uppblåst jag med narcisisstiskt självdestruktivt beteende” men de klarade sig tillfälligt, eftersom de åtföljdes av en påhejande pöbel och på motståndarsidan fanns inte tillräckligt med mod och förmåga för att stoppa dem. Vi kan idag se liknande företeelser hos Trump och hans vitmaktföljare och kan i en framtid komma att fundera över dem som borde ha reagerat för att begränsa Trumps despotism och skadegörelse. Taktiken att splittra det demokratiska motståndet har nått även Sverige.
Mussolini lyckades precis som senare Hitler komma in i parlamentet och Mussolini omvandlade det till ett diktatoriskt fasciststyre. Den enda politiska motståndaren av betydelse lät han mörda och han tog öppet ansvar för mordet. Med detta lämnade flera beskyddare det fascistiska partiet. Taktiken då var att vända folkets blickar åt annat håll och enligt Machiavelli är rådet till Fursten att starta ett krig. I detta fall attackerade Mussolini Etiopien i en självglorifierande manöver för att återskapa Romarriket.
Både Mussolini och Hitler tillintetgjorde den fria pressen och kallade dem förrädare. Därmed kunde man hålla ifrågasättanden i schack. Känner vi igen Trumps retorik?
Det är inte förrän Mussolinis svagheter kommer i öppen dager och hans följare får känna på krigets fasor och straffas av motståndarnas framgångar som pöbeln slutligen vänder Mussolini ryggen. Under andra världskrigets slutskede flyr han mot Österrike men fångas in innan han når gränsen, arkebuseras efter en summarisk rättegång för landsförräderi, forslas till Rom och hängs upp i fötterna till allmänhetens beskådan och bespottelser.
”Alla medel är tillåtna”. En moralisk frågeställning som var lättbesvarad för Mussolini och Hitler. Om man nått framgång och syftet har uppnåtts så har man använt rätt medel. En statsman måste inte vara skrupelfri. Fördelen med bedrägeri eller någon grymhet, som främjar framgång blir därmed i despoters tankevärld självklar. Återigen känner vi igen Trumps karaktär.
I många tal från Il Duce noteras den välbekanta Machiavellianska tanken om behovet av obeveklig despotismen som rättfärdigar bedrägeri och falskhet. Sanningen blir inte eftersträvansvärd.
Machiavelli tycks ha understött denna själviskhetens falskhet, ju större lögn (gigantisk skala) desto mindre risk för avslöjande och brottet befrias från skuld och skam.
Vi känner igen tanken bakom tekniken i Hitlers Mein Kampf. Den stora lögnen är så kolossal att allmänheten utgår ifrån att ingen skulle ha mage att ljuga så stort.
Vi får räkna med att sanningen kanske kommer fram angående Trumps bravader. Och vi kan vara övertygade om att Trumpföljare förnekar dem.
Källor:
Niccolo Machiavellei, Fursten (1513) Natur & Kultur, 2004
Machiavelli and Fascism, Herbert L. Stewart, University of Toronto Press Volume 6, Number 1, October 1936 LÄNK
Benito Mussolini, Dokumentär, History Channel Länk
Politifacts Donald Trump’s File Länk
9 Things You Might Not Know About Adolf Hitler ENCYCLOPÆDIA BRITANNICA Länk
Adolf Hitler History on net länk
Den som ljuger bäst vinner – Machiavellis ledarskapsutbildning aktuell igen Yle Länk
Adolf Hitler to Machiavelli’s ”The Prince” Länk
Börje Peratt - Debatt 
Posted on 16 september, 2018
0