Centerns kris öppnar dörren för en ny politisk aktör?

Posted on 19 augusti, 2012

4


Centerns själ snart ett minne blott, öppnar det för ett nytt parti?

Centern, gamla Bondeförbundet som bildades för att ta till vara på böndernas intresse har idag i praktiken övergivit det uppdraget. Man blev på 70-talet ett miljöparti som sedan gick vilse på Stureplan. Man vek alltmer åt höger lämnade landsbygden, passerade Moderaterna på sin taförsigsamma högervandring. Och rikscentern förlorade kontakten med verkligheten alltmedan trogna väljare tog sig för pannan. Inte minst visade det sig med tillsättningen av en partiordförande utan egen erfarenhet av arbetets villkor och med en populistisk svada som uppenbarligen gått hem inom Centerorganisationen men som inte lyckas någon annan stans.

Annie Lööf:

Jag tror alla vet att jag har en tydlig liberal kompass, att jag vill öka människors frihet och egenmakt och minska statens inflytande […]

Tror verkligen Lööf att hon kan överta Moderaternas slogan och förvandla grönt till mörkblått?

Moderata samlingspartiets think tank är inte dum, deras strategi sedan många år var att bli Sveriges nya och största arbetarparti. Två val i rad har man lyckats med detta konststycke.

Nu genomförs nästa förnyelse i den Moderata strategin, att bli Sveriges största miljöparti.
Reinfeldts nya tillkännagivande om höjda P-avgifter och satsning på kollektivtrafik måste förvirra många miljöpartister. Ja naturligtvis även moderata sympatisörer. Men risken att de trogna ska lämna partiet anses sannolikt liten.

Naturligtvis kan man i kommande val uppmana till att taktikrösta på KD som annars riskerar åka ut. Men Centerns själ är hjälplöst förlorad. Detta nyliberala parti med en organisation som visar sådan okänsla för arbetets villkor tappar allt fler genuina Centerväljare. Då måste Moderaterna kunna axla den rollen också. Vi ser starten på den strategin nu.

Centerns kollaps
Det som förefaller så märkligt är den omdömeskollaps som drabbat Centern. Ja man har kunnat skönja den under en tid men att den nu genom valet av ny partiledare manifesterades så mangrant förvånar ändå. Jag var villig att ge situationen en viss respit och se om min uppfattning kunde bottna i någon slags fördomsfullhet och otålighet över ungdomens oförstånd. Hon som säger sig stå för idédebatten och som lyckats trollbinda centerorganisationen med vaddå? står nu avslöjad inför verkligheten. Givet det ena klavertrampet efter det andra måste man fråga sig om denna sandlåda förväntar sig de egna sympatisörernas tålamod med en pratkvarn som seglar C-skutan rakt mot revet. Ur den långa listan av grundstötningar finns festkvitton för egen del och sparkande av andra som gör samma fel, uttalanden om homosexuellas rätt att lämna blod, utan att vara insatt i komplikationerna, svängningarna kring bolagsskatten och förslag att tillåta vapenexport till Kina. Men värst av allt hennes arrogans inför den lönearbetande befolkningen och oförståelse för områden som bör drivas i samhällets regi.

Några Annie Lööf citat:

Vi vill fortsätta öppna upp offentliga monopol för att en mångfald av privata aktörer och näringsidkare ska få utveckla verksamheter. Ta-för-sigsamhet ska uppmuntras. […]

den i särklass mest angelägna frågan för Centerpartiet [är] att skapa ett gott näringslivsklimat…. Det ska vara fint att tjäna pengar!

Utom för unga som ska arbeta på fattigdomsvillkor så att Lööf kan fortsätta med sin oskäliga ”ungdomslön”. Hur det än går kommer Annie Lööfs framtid att vara tryggad. Redan innan 30 har hon garanterat en pension genom sin politikerkarriär. Och jag tror mer det handlar om detta cyniska motiv än några som helst politiska visioner. Lööf excellerar i en slags oförnuftig bondkomik som tycks ha gått hem i centerleden men som nu vittrar sönder i verklighetens mylla.

På frågor om verkligheten svarar hon:

– ”Det har jag aldrig gått in på just för att jag alltid har varit en politiker som är duktig på att utmana invanda tankemönster, att spela upp modeller för att diskutera principer.”

Invanda tankemönster kräver att det förekommer reflektion och någon sådan har vi ännu inte sett till. I en intervju kring LAS svarar hon:

”Svenska Dagbladet: Ska vi ta bort Las (Lagen om anställningsskydd)?
Annie Lööf: Nej, det ska vi inte göra.
Svenska Dagbladet: Du har ju lagt motioner om det, bland annat i augusti 2008 med titeln ”Skrota Las”?
Annie Lööf:  Jag tycker att det är viktigt att nå resultat…”

Centern i Sjuhärad står bakom Annie Lööf trots svikande väljarförtroende. Något annat vore väl underligt. Men det klargör också Centerns kris.

Annie Lööf intervjuas av Karl-Johan Karlsson, Expressen, 27 februari 2012.
Expressen utfrågade Lööf om Centerns initiativ att sänka restaurangmomsen:
Expressen:- Enligt en undersökning som DN gjort är det bara en av sju restauranger i de svenska storstäderna som har sänkt sina priser. ”Det är naturligtvis ett beklagligt resultat”, säger Eva Östling Ollén, vd på Sveriges Hotell- och restaurangföretagare. Håller du med?
Annie Lööf: Ja, verkligen, jag är noga med att sätta press på branschen, som själv sagt att det här ska skapa fler jobb. Vi har nu gett några myndigheter i uppdrag att på kort och lång sikt följa både prisutveckling och jobbutveckling. Här vill jag se resultat.

Annie Lööf intervjuas i SVT Aktuellt, 22 mars 2012.
Aktuellt: Centerpartiets ordförande – näringsministern Annie Lööf – ligger bakom förslaget som kan sänka ingångslönerna för unga med upp till 25 procent.
Aktuellt: Vilka är det som ska tjäna mindre?
Lööf: ”De som är arbetslösa. Inledningsvis är det bättre att ha ett jobb med lägre lön än inget jobb alls.”
Aktuellt: Du själv är ju ung och tjänar över 150.000 kronor i månaden. Är det inte känsligt att detta förslaget kommer från dig?
Lööf: ”Centern är inte emot lönekarriärer. Men det är viktigt att unga ska kunna få ett jobb och en lön”,

Den här intervjun avslutas inte med: Jag vill se resultat.
Resultatet, den häftigaste lönekarriären står ju Anni Lööf själv för.

LO-distriktet i Stockholms län skriver ett öppet brev till Annie Lööf publicerat i , Dagens Arbete, 27 mars 2012.

– ”Bästa Annie Lööf (C), vi har förstått att du tycker att lägre löner är en bra medicin för att få fler i jobb. Vi tänkte ge dig lite fakta om hur det ser ut på arbetsmarknaden idag och vilka nivåer på löner det handlar om. Det finns ingen forskning som visar på något samband mellan lägre ingångslöner och låg arbetslöshet. Det enda säkra resultatet av sänkta löner är att de som redan tjänar minst kommer att tjäna ännu mindre. Och i förlängningen innebär det sänkta löner överlag.
Vi tycker att det är anmärkningsvärt att du och andra i regeringen har så mycket synpunkter på lönebildningen. Vi är just inne i en avtalsrörelse där många av Sveriges löntagares kommande löner och andra villkor ska förhandlas. Att då du tillsammans med några av dina kolleger så tydligt lägger er i och har synpunkter på nivåer är djupt oroande. Om ni i regeringen menar allvar med att ni värnar den svenska modellen, där förhandlingsmodellen mellan arbetsmarknadens parter är en av grundpelarna, borde ni veta bättre. Sänkta löner och sämre arbetsvillkor minskar inte arbetslösheten och det stärker inte heller vare sig individer eller samhället i stort. Det leder bara till en låglönemarknad och ökade klyftor. För att minska arbetslösheten borde vi istället satsa på utbildning. Att i större utsträckning matcha företagens behov med kompetens istället för lägre lön. Från fackligt håll är vi gärna med och utvecklar modeller som gör att fler unga får fotfäste på arbetsmarknaden, genom praktikplatser, mentorskap eller förstärkt arbetsplatsförlagd utbildning. Avslutningsvis Annie, hoppas vi att du tänker om och som en liten upplysning så bifogar vi lägstalönerna i några av de vanligaste branscherna. Ge gärna en kopia till utbildnings- och finansministern också.”

Med hotet om att åka ur riksdagen kommer man att satsa allt och Lööfs uttalande ”Jag vägrar låta det ske” innebär ju att Sveriges rikaste parti kommer att gräva djupt i kassakistan för att med propaganda vända trenden. Och visst det kan säkert lyckas. Kan man sälja gröt med mördande reklam kan man säkert sälja C med styling och smink.

Funderingar kring andra partiers resultat
LO nämner utbildningen, det har varit Folkpartiets uppgift och ansvar. Under deras tid i regeringsställning har svensk skola rasat internationellt och det gäller på alla nivåer, grundskola, gymnasium och högskola. Värst drabbat är humaniora.

Den humanistiska värdegrunden har också rasat inom vård och omsorg, vilket torde vara KD´s område. Sällan har väl Sverige i modern tid sett en sådan kris inom vården som idag. Vi är i princip tillbaka till fattigstugan.
Så visst finns utrymme för ett parti som är grundat i folkhemmets värderingar om att göra rätt för sig, ta hand om varandra och göra en insats för samhället och inte bara sig själv.
Lööfs ta för sigsamhet väger idag kissblöjor och berikar chefer som snålar på maten åt pensionärer och skolungdom.

Jag är samtidigt noga med att varje person ska få möjlighet att utvecklas och förverkliga sig själv men inte genom att trampa ned andra och det är den politiken Alliansen idag för.

Så länge Socialdemokraterna inte tydligt tar ställning för alternativen och sina egna rötter så öppnar det för andra krafter, inte säkert goda. Det blir därför alltmer angeläget att tydliggöra alternativ. Socialdemokraternas målgrupp är trots allt de som inte kan tala för sin egen sak som bränns ut därför att de utnyttjas till sista droppen. Denna grupp som inte alltid tar för sig, som sköter sig och de sina under ibland svåra omständigheter kanske inte är så himla tjusig men man får inte glömma att de utgör större delen av populationen och ska man stötta dem och få dem att växa sig starka så krävs förutsättningar för det. Det var just den politiken som byggde Sveriges folkhem och lyfte folket till ett internationellt föredöme. Det som idag i stort har gått förlorat.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt har överraskat med en del uttalanden som vittnar om att både han och partiet har tänkt till. Hans tal i Almedalen var nog retoriskt och innehållsligt det bästa.

Problemet med V är att man inte kan tvätta av sig historien och det finns fortfarande gammelkommunister i leden. Av detta skäl blir partiet omöjligt för de allra flesta till höger om V. Samtidigt är V kompromisslös i sin linje vilket lockar dem som är just kompromisslösa åt det hållet. Därför kan partiet faktiskt växa till sig vid en ökad polarisering.

Ett annat problem med Vänsterpartiet har man gemensamt med Miljöpartiet och det är oförståelsen för den enskilda näringsidkaren. Visst många kulturarbetare syns både hos MP och V men det är av ideologiska skäl. De som ser orättvisorna och de som ser hur makten och kapitalet idkar rovdrift på människa och miljö måste hitta någonstans där man kan samlas kring ideal som vill motverka denna rovdrift.

Socialdemokraterna tycks fortfarande sargade och uppvisar hur som helst inte den samlande kraften och energin. Det är kort om tid till nästa val och det krävs oerhört mycket för att i tid utveckla tydliga visioner och handlingsplaner som når ut till väljarna.

Med ett nytt politisk landskap där Alliansen riskerar förlorar en medspelare, SD balanserar och de rödgröna är splittrade finns möjligen utrymme för en ny aktör.

När jag för många år sedan valde att verka politisk så var det för att påverka lokalt, jag fann då med en känsla för landsbygd, natur och småföretagsamhet, Centern. Detta mycket eftersom jag betraktade och fortfarande betraktar bönderna som samhällets hjältar. I någon slags respekt och lojalitet för dem. Men också för alla de småföretagare som kämpar för överlevnad. De som ska göra allt själv och som innebär att de ofta måste jobba dygnet runt ständigt oroliga för att få ihop det. Jag ser också lönearbetarna som idag ner än någonsin utsatta för korttidslösningar, många som kämpar för att få jobb och som i vissa fall är kraftigt överlastade. Min dröm var ett parti som värnade alla dessa kämpar. Det parti jag valt att verka inom har nu fullständigt tappat tråden.

Många med mig upplever samma elände och de flesta har hoppat av C utan att finna alternativ.

SD kan bli tungan på vågen men är givet sin främlingsfientlighet inget riktigt alternativ även om de i praktiska termer faktiskt har rätt särskilt när det gäller hur vi tar oss an invandrare. Många immigranter hamnar i skogen. Räkna med lokalt missnöje och med det växer SD. Idag knappa 10% imorgon det dubbla?

Möjligen är Moderaterna fortfarande bäst på en ansvarsfull ekonomisk politik men är det resultat vi ser idag något att vara stolta över? Jag är kluven. Innan Stefan Löfven såg jag bara Borg, Reinfeldt som möjliga ledare för detta land. Dock har det varit väldig tyst från Löfvén. Samtidigt får Löfvén stöd för sina sparsmakade uttalanden från Göran Persson.

Jag ser trots allt fram emot att det presenteras ett alternativ för det behövs.

Börje Peratt