Den kinesiska mellanskarven är en mycket skicklig fångare av fisk och används i Kina för just denna egenskap. Dess högoktaniga träck kom under 1800-talet att importeras till Europa och användes inom jordbruket som gödningsmedel. Även fågeln importerades av holländare under 15/1600-talet och fick spridning i Europa men kom att utrotas i Europa under 1800-talet sannolikt av de skäl som idag ställer till problem för fiskebeståndet.
EU:s fridlysning av fågeln har inneburit att den vuxit explosionsartat. Vår ursprungsskarv har trängts undan och återfinns numera främst i Nordnorge. EU rödlistade alltså sannolikt helt fel fågel. Men det centrala är Mellanskarvens beteende som innebär att den skövlar Östersjöns fiskeområden. Man kan under våren se hur den i stora flockar driver in fisken i lekvikar och rensar bestånden. Dess närvaro i Norden betraktas nu som katastrof, därav begreppet invasiv.
En invasiv art introduceras utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, utökar sig av egen kraft, sätter ekosystemet ur balans vilket orsakar negativa effekter för miljön och hälsorisker för omgivande liv med åtföljande ekonomisk skada för yrkesfiskare och samhällen.
Fram till 1995 bedrevs en jakt som hindrade fågelns utbredning. Och man höll den enda bosättningen i Kalmar sund begränsad och tillät inte att fågeln spred sig i Östersjön.
Då Sverige gick med i EU 1995 tvingades vi att acceptera att EU fridlyst den kinesiska mellanskarven. Dess population i Östersjön ökade dramatiskt, från 2000 till en halv miljon eller mer. Yrkesfiskares fångster har under perioden 1999-2016 mer än halverats (statistik)
Under 1800-talet ansågs skarvens träck vara bland det bästa naturgödsel som gick att få och det importerades till svenskt lantbruk under begreppet Guano. Det är högoktanigt och kan i anpassade mängder bidra till goda skördar. Där det sprids i för stora mängder tar det död på växtlighet. I känsliga miljöer som Östersjön får stora mängder av detta slags träck allvarliga konsekvenser även under ytan.
Låt oss anta att effekterna kan avläsas i en eskalerande bottendöd sedan 1999. Matematiken är enkel.
Lågt räknat 45 000 ton skarvträck (kväve, fosfor, nitrat) hamnar årligen på Östersjöns bottnar. WWF påstår att mängden kväve och fosfor som dumpas i Östersjön är närmare 100 000 ton per år och att det är en fördubbling de senaste 100 åren. Men då har man inte tagit med skarvens träck som kommit till de senaste 20 åren. Mellanskarven fick fritt fram att sprida sig 1995. Bottnarna har kraftigt försämrats sedan 1999! – Do the math.
”Östersjöns bottendöd är värst i världen”! (Sydsvenskan, 2008)
”Nästan en sjättedel av Östersjöns botten är död. Det motsvarar mer än hela Danmarks yta”! (DN, 2014)
”Alarmerande” mycket bottendöd i Östersjön. Bottnarna har kraftigt försämrats sedan 1999! (Havsmiljöinstitutet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, rapport 2016)
– Någonting har hänt med hela systemet efter millennieskiftet. Tidigare var det kanske fem procent av Östersjöns bottnar som var döda, men nu är vi alltså uppe i 15 procent som är helt döda, där det bara förekommer bakterier, säger Lars Andersson, oceanograf på SMHI, till Ekot.
Biologen Christer Olburs har presenterat forskning och en rad artiklar som beskrivit konsekvenserna av denna fågels utbredning och varnat för just hur miljön i Östersjön och Norden påverkas. EU:s skydd av den kinesiska skarven – katastrof för fiskfaunan, ett fiasko för fågelskyddet och en miljöpolitisk skandal.
Staten tillsatte en ”utredare”, ornitologen Henri Engström, som kom med påståenden som inte håller för granskning (”Skarven lämnar ingen oberörd”, Maringuiden 2008). Kritikerna frågar sig hur ”en expert” som lierat sig med de ornitologer som försvarar mellanskarven ska kunna komma med trovärdiga analyser. Engström har, av strategiska skäl (?), blandat ihop arten kinesisk mellanskarv med Storskarv och orsakat förvillelsen att det är samma som den atlantiska storskarven, en fågel som numer inte ens häckar i Östersjön. Engström hävdar till och med att skyddsjakt och rivning av boplatser inte har någon effekt på mellanskarvens spridning. Metoden att pricka ägg tvingade jägare upp i träden för att göra små hål i enstaka ägg. Då påstås skarven bli kvar för att ruva de andra äggen. Trots detta fortsatte mellanskarvens population att öka. Fiskekonsulent Gunnar Berglund har sett förändringarna i Stockholms Skärgård och han säger uppgivet.
– Vi är ute och inspekterar fredningsområden där det är fiskeförbud. Men vad spelar en enstaka fiskare för roll när hundratals skarvar fiskar där? (DN 2016-05-09) På jakt efter de försvunna fiskarna i skärgården
Centerpartisten Peter Hemming kräver att: ”Vi måste ta bort minst 15.000 skarvar” (DN 2016-06-27)
Engströms bagatellisering av yrkesfiskarnas iakttagelser då de sett hur mellanskarven utplånat hela fiskebestånd är provocerande. Att en som utger sig vara forskare och ornitolog inte klarar av att tyda ens uppenbar statistik. Omfattningen av Engströms förvillelser är gigantiska och det är ofattbart att myndigheter håller sig till dessa osanningar som får förödande konsekvenser för Östersjön.
Tillvägagångssättet liknar hur tobaksindustrin har agerat med hjälp av ”forskare” för att påstå att tobaksrökning inte orsakar sjukdomar. Det hemliga spelet som fick EU:s planer att gå upp i rök. (DN)
Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) har även lyckats övertyga WWF, kommunpolitiker och tjänstemän att underställa sig denna soppa av förfalskad verklighet.
Försvarare av mellanskarven hävdar att denna fågel endast äter vitfisk och kring 400 gr om dagen. Trots mängder av bevis för motsatsen och att den vuxna fågeln kan konsumerar det dubbla. Gäddan på bilden är nog närmare 800 gr. Först rensar de fiskebestånd på gädda och abborre och sedan går de på det som finns kvar innan de drar vidare.
Skarvens högoktaniga träck åstadkommer allvarliga störningar på våra fyrar.
Denna rapport har sökt en lösning till, det av Sjöfartsverket, identifierade problemet med skarvfåglar på Sveriges fyrar. Skarvens träck har en mycket frän doft som skapar obehag hos Sjöfartsverkets personal som utför underhållsarbeten på fyrarna. Fågelträcken luktar inte bara illa utan bidrar också till ett utökat behov av rengöring samt målningsarbeten… Det konstaterades bland annat att skarven nu är en ytterst talrik invånare i våra skärgårdar efter att ha genomgått en stark populationsökning under de senaste decennierna.
Med vetskapen om hur mellanskarvens träck påverkar natur ovan ytan borde man väl ha fantasi nog att förstå vad denna övergödning orsakar under ytan. Deras högoktaniga träck utgör den enskilt största faran för övergödningen av Östersjön.
Min tidigare artikel EU, Ornitologer och Naturvårdsverket tar död på Östersjön, stärker sin giltighet för varje dag som går.
Stefan Söderlund
27 juli, 2016
Hur vore det med lite civil olydnad..?
borjeperatt
27 juli, 2016
Stefan, jag förstår dig. Hur vore det med att anlita all nordisk militär och svepa av alla bosättningar? Annars krävs det väldigt mycket civil olydnad.
Lennart Ericsson
27 juli, 2016
Tack Börje
Utmärkt artikel.
Genom den uteblivna prickningen och oljeringen av skarvägg i våras översvämnas Stockholms mellanskärgård nu av kinesisk mellanskarv.
Bedrövligt.
När ska Naturvårdsverket vakna och ta sitt ansvar.?
Lennart Ericsson
borjeperatt
27 juli, 2016
Lennart, Jag är mycket tveksam till att Naturvårdsverket kommer att ta sitt ansvar. Jag träffade dem på en hearing 2014 och det närmaste jag kan komma en beskrivning av dem är ”sekt”. De har murat in sig i en förnekelse som skyddas av en prestige som knappast går att tränga genom med fakta eller dialog. Det enda som gäller nu är en ny politik och direktiv. Sannolikt måste även ansvarsfrågan lyftas från NV till en ny instans som tar problematiken på allvar och genomför de åtgärder som krävs.
borjeperatt
28 juli, 2016
Pontus Blomqvist, din nästan 5000 tecken långa kommentar publiceras inte. Artikeln ovan handlar om orsakerna till Östersjöns bottendöd. Dina referenser handlar om namnfråga och huruvida den kinesiska mellanskarven är invasiv eller inte. Borde du inte istället fokusera på konsekvenserna. Hela Östersjön är drabbat så även finsk skärgård. /BP
Arne Andersson
28 juli, 2016
Dags att lägga ned Naturvårdsverket! De har spelat ut sin roll.
borjeperatt
28 juli, 2016
Arne, jo Naturvårdsverket kan mycket väl läggas ned. Den roll de spelar är nu politiskt katastrofal och har inte med naturvård att göra.
Måns
28 juli, 2016
Börje, du startade ju Demokraterna för några år sedan. Vad hände med det? Kan ett nytt parti få saker att hända?
borjeperatt
28 juli, 2016
Måns, jo det är riktigt vi startade ett alternativ som döptes Demokraterna. Det är flera som frågat om vad som händer med det. Och det är några som vill aktivera det tillsammans med andra politiska initiativ som vill liknande. Ett mål är att återta Sverige från EU och särskilt ta bort skrivningen i grundlagen att Sverige tillhör EU. Det skull bli ett alternativ som värnar vår självständighet och demokrati. I just detta fall skulle vi frigöra oss från fridlysningen av Mellanskarven.
Kristina Alme´n
28 juli, 2016
Ja, det är tydligen dags för ett folklikt uppror.
Pjotr
29 juli, 2016
Läste i dn i juni att en forskare sett att botten är helt död upp till 2 km från en skarvkoloni
borjeperatt
29 juli, 2016
Jag har deltagit på forskningsfartyg och videodokumenterat hur man undersöker bottnar. Vid sådana undersökningar som sker regelbundet för att man över tid ska kunna kontrollera och även visa förändringar såg man redan i slutet på 1990-talet vartåt det barkade. Men beslutsfattare drog inte de självklara slutsatserna. Ornitologer som anlitades som experter på skarvfågel menade att dessa bottnar skulle återhämta sig och sedan skyllde man på yrkesfiske då det inte blev någon återhämtning. När de döda bottnarna kring skarvkolonier breder ut sig allt mer så är det mycket märkligt att beslutsfattare vägrar acceptera orsaken. Man har målat in sig i ett hörn och vill inte tillstå att man bär skuld till att inte ha förhindrat denna katastrof.
borjeperatt
29 juli, 2016
Jag vill tillägga att jag har inte under ytan dokumenterat utseendet av dessa bottnar. Det ansågs meningslöst då det var för grumligt vatten. Det man får luta sig mot är resultaten från ”skrapning” av botten som sedan analyseras i lab. I övrigt är man hänvisad till okulär besiktning, dvs att med egna ögon se vad som händer ovan ytan. En DNartikel i Maj är intressant då de som lever med verkligheten beskriver den och en teoretiker som Henri Engström fabulerar sina försvarstal för skarven På jakt efter de försvunna fiskarna i skärgården. DEn här artikeln visar också på konflikten mellan verklighet och prestigens förnekelse DN ”Vi måste ta bort minst 15.000 skarvar”
Nils
30 juli, 2016
Hej Börje. Finder der noget bevis for eller kildemateriale, der viser at den kinesiske mellemskarv kom til Holland og derfra spredte sig til resten af Europa?
Der er folk, der påstår, at kinaskarven ikke er invasiv – men ser vi på de arkæologiske fund, så er der i Danmark kun fundet rester af den nordiske storskarv – og ingen rester af mellemskarv eller kinaskarv. Det passer godt sammen med, at kinaskarven ikke kom til norden før i 1800-tallet, og altså er invasiv.
borjeperatt
30 juli, 2016
Hej Nils,
Nej jag är inte alls säker på Mellanskarvens historik. Man påstår att den importerats till Holland på 15-1600 talet det innebär ju inte att den då funnits i Norden. Så hur/ och om den kom hit under 1800-talet vet jag inte.
Björn Sjöblom
31 juli, 2016
Varför gör inte Fiskeriverket (HAV) någonting är dom av samma åsikt som Naturvårdsverket.?????? Björn Sjöblom
borjeperatt
1 augusti, 2016
Bybor vill slippa skarv på öarna
..Läs mer Helahälsingland.se http://www.helahalsingland.se/halsingland/hudiksvall/bybor-vill-slippa-skarv-pa-oarna
borjeperatt
1 augusti, 2016
Skarvens mat omvandlas till avföring så kallat träck som omvandlas till kväve och fosfor som även i små mängder kan allvarligt störa balansen och orsaka övergödning.
Följande text är ett utdrag från artikel på Ekasjö.se
Övergödande och försurande (Nitrater och fosfater)
http://www.ekasjo.se/version3/miljo_halsohot.html
När ammoniumkvävet hamnar i marken bryts det ned genom olika kemiska och biologiska processer och bildar bl.a. olika former av nitrater (NO3).
Nitrater är föreningar mellan kväve (Nitrogen) och syre (Oxygen).
Övergödande: Nitraterna är lättlösliga i vatten och tas lätt upp av växtligheten.
I större mängder och koncentrationer verkar de övergödande. Överskottet på nitrater slår helt enkelt ut växter som är anpassade till näringsfattiga (kvävefattiga) förhållanden, när kväveälskande växter tar över.
Det överskott växtligheten inte hinner ta upp läcker vidare ned i grundvattnet.
Försurande: En form av nitrat är saltpetersyra (HNO3) som är försurande och kan i mer koncentrerade former fräta sönder vattenledningar av olika slags metaller, bl.a. kopparrör som finns i de flesta vattenledningssystem i våra villor.
Även fiskar är känsliga mot försurningen, där vissa arter än känsligare än andra och slås ut när pH-värdet sjunker under vissa kritiska gränsvärden.
Dricksvatten från grundvattnet blir påverkat.
Höga nitrathalter i grundvattnet är vanligt i jordbruksområden, eftersom kväveföreningar från gödsel läcker ner till grundvattnet.
Dricker vi vatten med höga nitrathalter försämras kroppens förmåga att ta upp syre. Nitratrikt dricksvatten är särskilt skadligt för små barn som till och med kan drabbas av andfåddhet.
Det finns misstankar om andra skadliga effekter, som till exempel en ökad risk för magcancer och missfall. Man bör därför undvika att dricka vatten med höga nitrathalter, oavsett om man är gammal eller ung.
Det allra bästa är naturligtvis om vi kan undvika att nitrater hamnar i grundvattnet överhuvudtaget.
Fosfor är också ett vanskligt näringsämne
Fosfor (Phosphorus) är ett livsviktigt grundämne för alla levande celler. I naturen förkommer fosfor i form av fosfater.
Växter tar upp fosfater och djuren tillgodogör sig dessa fosfater genom växtfodret. Fosfaterna bryts ned och återförs till marken med gödslingen. I allt för stora mängder kan växtligheten inte ta hand om alla fosfater utan de sköljs med ut i vattendrag och sjöar.
Sjöar i näringsbalans är känsliga för ytterligare fosfortillskott. Vid minsta tillförsel av fosfor, förändras den biologiska sammansättning eftersom växt- och djurplankton i sjön tar upp fosforn och växer till kraftigt. Sjön kan då växa igen och syrebrist i sjön uppstår.
Fosforn kan reagera med järn och sjunker då till botten som fosfat och lagras i bottensedimentet. Men i en övergödd sjö löses detta fosfat ut och blir åter tillgängligt för organismerna i sjön.
Detta beror på att botten på övergödda sjöar är syrefattiga och bristen på syre gör att fosfatet i bottensedimentet löser sig i vattnet.
I en sjö där bottnarna blivit syrefattiga p.g.a. övergödningen, bidrar således sjön själv till att spä på övergödningen ytterligare då fosfatet löses i vattnet…
Åke i Sörmland
1 september, 2016
I Sörmlandsskärgården har abborren nästan försvunnit. På 40-talet kunde jag som tioåring gå och meta någon timma och komma hem med fisk till en familj på sex pers. Nu nada!
Josef Boberg
17 november, 2016
EU-eländet har jag ej mycket till övers för – och dom flesta politiker på riksnivå går ju numera den finansiella sektorns och industrins ärenden.
Var blev idén av om att dom Wi väljer i första hand skall företräda oss av vanligt folk = väsentligt flera än 90 % av medborgarnas väl och ve ?
Barbro Westerberg
19 januari, 2017
Enligt en anställd på Länsstyrelsen i Sörmland vet dom att det är upp till varje land att avgöra Mellanskarvens öde. Men det är SOF och naturvårdsföreningar och i slutändan Naturvårdsverket som sätter käppar i hjulet, varje gång någon Kommun ansöker om att få eliminera beståndet av Kina/Mellanskarven. Alltså agerar man på felaktiga grunder och Myndigheterna vet om det. Den sanitära olägenheten tas ingen hänsyn till, en Hägerroth i Sörmland anser att det bara är en kort tid (hela sommaren) som den kan störa med sin olidliga stank och nedskitning, därtill att den rensar Östersjön på Ål,Gös, Abborre, som ornitologerna tydligen räknar till skräpfisk.
borjeperatt
2 december, 2017
Fortsatt övergödning i Östersjön
”Sveriges utsläpp av kväve och fosfor till haven minskar. Fast ännu syns inga effekter på övergödningen i Östersjön, enligt en analys från Havs- och vattenmyndigheten.”
Övergödningen har orsaker som beskrivs i artikeln ovan men som förnekas av EU och svenska naturvårdande myndigheter.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6834205